EUPHORIA
Hej!!
Har inte varit så bra på att blogga det senaste, men här kommer ett inlägg tillslut. Ett långt inlägg för er som vill läsa. =) annars kan ni ju alltid bläddra ner till dom fina bilderna längst ner!
JSM är slut och jag har precis kommit hem till världens bästa lägenhet igen. Med ett väldigt stort leende på läpparna!!¨ Och det luktade precis lika gott som vanligt i hallen. <3
Idag tog jag och mina grymma klubbisar Madde och Linda GULD i den avslutande JSM-stafetten. Jag var väldigt nervös innan start och hade ingen aning om hur det skulle gå. Var trött i både kroppen och huvudet efter alla lopp under veckan. Samtidigt visste jag att det kan gå riktigt bra fastän jag är trött på uppvärmningen.
Sagt och gjort! Madde åkte superduperbra och växlade över till Linda. Linda åkte kanon och växlade i tät till mig. Det kändes superbra under banan och jag bet mig fast i Lisa Dahls rygg. Vi hade en grym hejjarklack längs HELA banan!!! Helt otroligt. Många i klubben var där och hejjade, och hela familjen plus mormor och morfar! Och mina skidor var grymma.
När det drog ihop sig till spurt fanns det minsann krut i benen kvar. Och först var jag över mållinjen TJOHOOOO. Jag skulle med glädje kunna beskriva varje liten del av loppet för er, men jag tror inte om det är så kul att läsa haha. Benen var iallafall pigga och huvudet ville kriga! TACK FÖR DET kära gamla kropp!!! du hänger med än och det känns bra att veta. ;))
En medalj tillslut. En efterlängtad medalj på alla sätt och vis. Så nära har det varit i veckan, och jag var ganska besviken efter sprinten där jag klantade mig och trillade i finalen. MEN IDAG GICK DET!!! Och hela vägen högst upp på prispallen dessutom :D det har blivit mitt absolut bästa JSM hittills, utan tvekan! Och jag är så nöjd, så nöjd, så nöjd. Jag ska bara låta det sjunka in lite.
TACK till alla som hjälpt mig under veckan! Tack pappa för all tid du lagt ner på mig nu på JSM och under hela vintern! Jag har haft awesome skidor, och hade inte haft en susning i spåren utan din hjälp! Vi vet ju alla hur ofta jag brukar lyckas med vallningen haha.. Tack till mormor och mamma för all god mat jag fått när jag kommit hem helt utmpumpad och utmattad från Borås. Den skulle knappast heller blivit så god om jag lagat den själv haha. Och tack till min trogna supporter morfar som hejjat hela veckan.
Men det största tacket ska min syster ha som alltid finns där i alla väder. Som har hjälpt mig testa skidor hela JSM, som springer och hämtar underställ när jag håller på att koka över av värme, som hämtar nummerlapp när jag glömmer det själv, som hejjar längs spåren och peppar, som lånar ut snygga kläder till mig, som ger tips och som dansar zumba med mig på kvällarna fast hon inte har nån taktkänsla alls. Tack tack tack. Du är guld värd! Här kommer många härliga bilder. Kram majis
